när vi aldrig hittade spåret

Dagen började dåligt med att jag förväxlade ett kryddmått med en tesked. Gröten blev salt.

Dagen fortsatte dåligt med upptäckten att det fortfarande var paraffin på mina skidor. Men vi skrapade lite och vallade lite och skrapade lite och vallade lite. Fint. Sedan styrde vi vår kos rakt in i skogen. Det var också fint. Snö :)

Fast snart insåg vi att det var lite väl mycket snö.

Och så kom det sig att jag och min lille bror irrade runt i tvåmeters djupsnön på guldmyren (helt plötsligt kom det till mig. Harald, sa jag, den här platsen heter guldmyren. Och sen var det inte mer med det) och inte hittade spåret. Det hela slutade med varm chocklad i ett älgtorn. :')


Vi kom även fram till att vi skulle sätta upp en skylt där vi åkt, med texten: Handgjort spår. Avgift 50 kr stavtaget.

Kärlek,

Kommentarer

Lovprisa inlägget här:

Namn:
För dig som älskar sparris

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback