pepparkakor

Ikväll har jag och mamma bakat pepparkakor :')

Fast mamma sätter kvantitet före kvalitet när det gäller bakning.


Mammas plåt


Min plåt. Jag kallar den nere i högra hörnet för: dammigt dataspelsmonster (efter pappas förslag)



Pepparkakor liksom. Vad gott det kan vara. Degen. Mmmhm.



Katten är snygg.


Nej

Nej, hör och häpna, jag vill inte gå på Elle-galan 2009!



Idag skrevs ett stycke stiliga meningar på tyskan.

- Das Pferd fliegt, obgleich es tot ist. (Hästen flyger, fastän den är död.)
- Du musst wählchen, entweder mich oder das tote Pferd. (Du måste välja, antingen mig eller den döda hästen.)
- Solange die Sonne scheint, schlafen die Vampir-Pferde. (Så länge solen skiner, sover vampyrhästarna.)
- Seitdem das Gross-Pferd starb, sind alle Pferde ruhig. (Sedan Storhästen dog, är alla hästar lugna.)

Vid lektionens början hade jag 14 hästar och genom meningar med konjunktioner lyckades vi ha ihjäl hela bunten. Hemskt, ändå.

ögon

Människan är enbart en pelare som bär upp ögonen.


yoghurttjyf!

Vet ni vad som gör mig upprörd? Jo, när pappa tar med sig yoghurten till jobbet. Vad ska jag då äta till frukost!?

världscuppremiär

I helgen var det äntligen världscuppremiär i Gällivare. Trist nog missade jag lördagens lopp men i morse fick också jag följa stafetten och den upprepade svenska succén. Först damerna på tredjeplats och sedan herrarna, utan både Södergren och Fredrikson (!), på en andra plats. Hellner bara en meter bakom Northug, efter att de båda hämtat in 17 sekunder på täten. Och som vi skrek, syster och jag. "KROSSA NORTHUG! DÖDA HONOM! KOM IGEN HELLNER!!!" som hysteriska.

Helt underbart.

Nästa gång kommer du inte undan, Northug!


Plötsligt kände jag det bara: Jag älskar dig, Hellner.
Fantastiskt.

lookalikes

Var och såg Burn After Reading igår. Skitbra film, bröderna Coen har gjort det igen! Ypperliga skådespelarinsatser.

Hursomhelst så satt jag och funderat över en sak i biomörkret... Har ni någonsin tänkt på hur lika Ernst och George Clooney är...?





























Tomas och fiskarna

Tomas har skaffat ett akvarium. Tomas är vansinnigt stolt över sitt akvarium, och det tycker jag är helt rätt.

"Jag måste gå och kolla på fiskarna", sa Åsa
"Ja! Jag har också tänkt att gå och kolla på dem."


Sagt och gjort. Vi trippar bort till NV-institutionen och börjar kika. Det är ett stiligt akvarium med lite småfiskar. Vi börjar genast döpa dem. "Det där är Ernst!" utropar jag samtidigt som Åsa påstår att samma fisk är Rolf. Så kommer vi fram till att hälften av fiskarna heter Ernst, och andra hälften Rolf. När sedan initiativtagaren i egen hög person anländer, inser vi genast att den lite tjockare fisken faktiskt heter Tomas. Hans majestät Tomas. Vi får sedan förklarat för oss av fiskens stolte namne, att akvariumet har två habitat. Jajamensan, ett med stenbotten och ett med sandbotten. Dessutom är sakerna som ser ut som håriga apelsiner sjöborrar. Tillsammans reder vi också ut att (de numera döda) sjöborrarna tjänar som palats åt hans majestät Tomas. Dessutom berättar Tomas att en av småfiskarna redan dött, och det var bara öppet köp i tio dagar. Hursomhelst är småfiskarna bra att börja med, så att det blir en fin bakterieflora innan man kan hälla i lite andra, större och stiligare fiskar. (Som valar till exempel.)

Tomas ska ha en stor eloge för sitt arbete med fiskarna på Timrå Gymnasieskola. Det är ett stort steg framåt i trivselfaktor räknat. Keep goin' Tomas! Fish kicks ass!