I N G O N ,

HAHA. Kommunen niar mig.

1. Vaknar och blir bestört över att det är alldeles ljust ute. Solsken. Ropar: "Jag ska åka skidor!" och studsar upp ur sängen.

2. Googlar 'skidspår i Örebro' och inser att jag glömt skidkläderna hemma.

3. Inser att jag tillika har glömt mobilladdaren hemma i Norrland och att mobilen håller på att dö.

4. Springer till Myrorna för att köpa en ny (gammal) laddare. Misslyckas. Springer tillbaka och snubblar på skosnörena och flyger ett antal meter genom luften. Blodet flyter från handlederna och först är jag negativ; det är inte förrän jag inser att jag äntligen får anledning att använda mina Batman-plåster, som jag ser saken på ett nytt sätt.

5. Bestämmer mig för att animera istället för att åka skidor.

6. Nybestämmer mig för att hjälpa Tobias att köpa byxor och beger mig mot stan.

7. Får oväntad inspiration och livskraft av Scorpions. Jag är oövervinnerlig.

8. Misslyckas med att möta upp Tobias på Våghustorget. Har ingen mobil. Driver runt och tittar på folk. Överväger att köpa en laddare, men inser att de är asdyra.

9. Försöker köpa underkläder. Misslyckas.

10. Inser att glasskupongen på Klippet gick ut igår.

11. Ger upp allt och köper kaffe, sån där gudomlig Lemon&Ginger-choklad och filmen Den fantastiska räven.. Kvällen är min!

(12. Plingar på hos grannen för att låna en laddare och märker att hon är jättevacker.)

Men hur sämst är man inte om man kastar ner ägget i kastrullen så att det går sönder och vitan slinker ut och blandar sig med vattnet för att snart förvandlas till ett slemmiga moln på kastrullbottenhimlen? Jag menar TVÅ gånger i rad..

... och så var det soppan som blev fantastisk. Som en flytande Gud, lite grand.
Var nästan värt skära lök-plågorna*




*Mina ögon är sämst

... wußte es nicht, daß es Kind war

Jag och Dio lagar nyårsmat!

Underligt. Att vara hemma igen, menar jag. Allt verkar vara precis som det var när jag for. Som om lyan slumrat i väntan på att jag ska återvända och andas liv i den igen. Bara den blygsamma högen med post på dörrmattan vittnar om att det har gått någon som helst tid. Och värmedynan som hyresvärden lämnat på skohyllan tillsammans med en liten lapp "den kan vara bra att ha när en ska gå till sängs" - förstås.

Så förunderligt det är att resa, ändå. Man kliver på ett frustande tåg och förlorar sig i en god bok i några timmar, bara för att sedan kliva av någon helt annanstans.

Nåväl, precis som Don Camillo har sin lilla värld, så har jag min.

Rockklassiker, känn er förintade av Radio gulds rockkväll.

 

Juldinon GÅR BÄRSÄRK.

 

Julen i år: tema overkill

 

Haha, hittade en lustig liten detalj på resultatlistorna från Tynderöcupen.

... och så var det tanten som tog fram reflexen i rulltrappan.

"Inga, har du sett startfältet till imorrn?"

frågade någon och jag hade väl aldrig kunnat tänka mig att Daniel Rickardsson skulle ladda upp inför Tour de Ski med att åka Tynderöcupen i Söråker, eller för den delen att han skulle få sällskap av bland andra Robin Bryntesson, Jörgen Brink och Britta Norgren. Tomte-Benny såg i alla fall till att landslagsstjärnorna sent kommer att glömma prisutdelningen ("...och vann gjorde en tomtenisse som heter Daniel Richardsson!" "Du kommer aldrig undan tomten!")


Och själv hade jag nästan glömt bort hur fantastiskt härligt det är att åka spark.

Hemma i Norrland igen över jul. Temperaturen ligger kring -30 och mina småbröder skulle gå ut.

- Einar, jag ska två jackor!
- Du är ju dum i huvudet.
- Och så ska jag ha två par byxor också! Ta två jackor du också, Einar! Fan jag har tre par strumpor! Hah! Nu kan vi inte frysa nånstans!

Harald gör en paus och tittar irriterat på Einar som inte verkar bry sig nämvärt om hans pladder, och utbrister sedan:

- Öh Einar! Jag ska ha TVÅ par skor!

Tio minuter till midnatt, jag tar igen mig med några kex med ost innan det sista pysselrycket.


Måste vara personligt rekord i pyssel, detta!

Just ja, min hyresvärd* kom förbi häromdagen med en julklapp.

"Det behövs ju alltid", sa han och räckte över en kasse. Jag blev jätterörd och tackade överväldigat och när jag sen såg ner och upptäckte vad det var jag hade fått så var det svårt att hålla masken. En kasse med toapapper.

Vem i hela vida världen ger bort toapapper i julklapp? Det kan bara vara min hyresvärd.

När han hade gått hittade jag dessutom ett handgjort kort som smälte mitt hjärta. Och han har ju rätt - toapapper behövs alltid.

*70-årig mångsysslare från Finland, helt klart en karaktär

Hej.

Jag har övertrasserat mitt konto.

Hejdå.