Lilla fågel blå
Lilla fågel blå
är vackrare än många
och sjunger gör hon så
kan trolska toner fånga
lilla fågel blå
Lilla fågel blå
är vackrast utav fångar
att hon sitter uti gyllne bur
förmår väl ingen ångra
lilla fågel blå
Om natten är hon tyngd av sorg
still sitter på sin pinne
likt sessa utan best och borg
med längtan i sitt sinne
Lilla fågel blå
iväg för att inte komma åter
ty en natt buren olåst stå
spegelfågeln gråter
lilla fågel blå
Men det går inte som det ska
vingarna är klippta
utan luft inunder fjädrarna
får hon vill på marken sitta
vingarna lyfts gång på gång
men på marken blir hon kvar
sorgsen ton ger nederlagets sång
modstulen och klar
Lilla fågel blå
drömma kan man om igen
men var det inte så
du hörde hemma hos din spegelvän
åh, lilla fågel blå