Sälhopp
Han frågade förstås vad i hela friden sälhopp är för någonting och jag visste knappt själv. Men tänk er: Ligg ner på mage med armarna utefter sidorna eller på ryggen. Ni ska nu hoppa. Utan att använda vare sig ben eller armar ska ni hoppa. Som en säl säkert skulle hoppa om den hade för vana att göra så. Denna tanke tycktes oss förstås fantastisk, och vi var tvungna att prova den i praktiken. Det var alltså därför, jag måste förklara för de som olyckligtvis såg oss, vi låg på mage och höll på att förgås i skrattattacker.
Snart kom Carola och anslöt sig till våra tröstlösa sälhoppsförsök, och hon hade lite bättre teknik. Det visade sig att det faktiskt är möjlig att lämna marken med sälhoppsmetoden. Och med de år av övning vi alla har framför oss, är jag säker på att vi kommer att lyckas hoppa över de där häckarna. Även om det betyder att man måste hoppa två meter framåt, såväl som 20 cm uppåt.
Praktik på Louisiana
Jag är tillbaka i det långsmala landet där ingenting blommar och där man måste gå i skolan. Efter min praktikvecka i Boernehuset på Louisiana Museum of Modern Art i den lilla idyllen Humlebaek några mil norr om Köpenhamn, kan jag konstatera att det var det bästa jag gjort i hela mitt liv. Jag har fått jobba i en fantastisk miljö, omgiven av enastående konst av bland annat den surrealistiske mästaren Max Ernst
och Alberto Giacometti. 
Jag har mött så många olika människor. Jag har förälskat mig i fågelsången och mitt frukostsällskap, jag har mött busschauffören och den härliga personalen på museet. Sant är att jag känt mig mer fri och oberoende än någonsin förut. Till min systers (who is moving far, far away) tröst kan jag säga att det inte är så tokigt att bo ensam i ett annat land, trots allt :)
Så här vackert är det i Danmark.
Louisianas trädgård är inte heller så pjåkig.
En förskoleklass får lära sig om Giacometti och rita av en av hans skulpturer.
Deras uppfattning om museets regler:
1. Man får inte röra skulpturerna, för de kan vara farliga.
2. Man får inte kissa på skulpturerna.
3. Man får inte röka.
Ganska bra pejl, ändå :')
Mitt rum på vandrarhemmet i Fredensborg.
Förutom att personalen var osynlig och det inte fanns något lås på duscharna, var det helt okej :)
I Danmark har de något som heter De förenade dampvaskerierna. Mycket fint namn på en tvättfirma, tycker jag.
Som avslutning bjuder jag på denna asheta figur som ett av barnen i Boernehuset har skapat. Ett riktigt geni, om jag får säga det själv :)
Danmark
Nu far jag söderut gott folk. På återseende om en vecka :)
"Det är en guleroedekage."
En hjälte klädd som busschaufför
Det började med att vi såg en död ko, och sedan gick allting utför. Punktering, regn, oframkomliga vägar, obefintliga vägar, fel vägar... Det såg mörkt ut när vi fick se två ljus.
All kärlek i hela världen till den busschaufför som plockade upp två sinnessvaga och frusna cyklister längs E4an.
Det jag har lärt mig är att så länge något brinner i ens närhet kan tillvaron te sig helt okej :)
Metallmonstret
Hej, jag heter Inga och jag har bara fyra tänder. Eller fyra funktionella tänder åtminstone.
Vet ni vad min tandläkare sa när jag skulle bestämma mig om jag ville ha tandställning eller inte?
"Du vet väl att du kanske kommer att ha den på studenten?" sa han, med ödesmättad röst. Fasansfullt, inte sant? ... Men ack, han hade nog rätt. Det enda mina klasskompisar kommer att minnas mig som är... ett monster. Ett ohyggligt metallmonster! Ve mig :(
För övrigt är det nog en rätt bra bantningsmetod att ha tandställning.
Man vill liksom inte äta :(
Fast gröt är bra. Och soppa. Bara jag slipper den gräsliga morotssoppan.
Och jag ser ju ut som Darin :')
Prince of Persia: The unexpected ending
Ni vet den allra första, bästa och mest hedervärda versionen av Prince of Persia? Briljant spel. Hursomhelst, man har en timme på sig att rädda prinsessan, och misslyckas man får man se henne (överst t.h.), sorglig musik spelas och sedan blir allt svart.
Vi har kommit på ett lite mer dramatiskt slut. Vore det inte snyggare om Jafar tvingade prinsessan att gå in i en tugg? Ja, en tugg är förstås de där levande monstergiljotinerna som man tvingas ta sig förbi på vissa ställen i spelet. Misslyckas man går man bokstavligen av på mitten och blöder en massa. Högst obehagliga scener. Men det vore en oväntad twist!
Rutger och hundarna
För övrigt har jag upptäckt en ny personlighet hos mig själv. Jag kallar den Rutger. Han kommer fram när jag har krulligt hår :)
Rutger har knappt nån hals :)You have got to bleed for the dancer
"Well if it seems to be real, it is illusion
for every moment of truth, there is confusion in life
love can be seen as the answer, but nobody bleeds for the dancer"
Snyggaste påskkärringen
Eller för att vi har världens snyggaste påskprydnad i riset :)
* Mycket roligt frågespel, som Geni fast snäppet vassare
Rabbinens katt
Dagens ord tremendous.
Idag var det vår på riktigt. Bosse och jag satt ute i solen och filosoferade och jagade de höstgamla löven (vem som gjorde vad får ni fundera ut själva). Annars har jag mest sprungit i alldeles för proffsiga träningskläder, haft huvudvärk och sett på danska tv-serier. Nyss var jag tvungen att stänga av murder ballads, en alldeles för läskig skiva för ensamma nätter. Fast Ondskan ligger i mitt knä och spinner :)
På tal om katter: har nyligen läst rabbinens katt. En härlig serie om en uppkäftig katt som efter att ha ätit upp familjens papekoja lär sig att tala. Utspelar sig för örvrigt mestadles i tidigt 1900-tals franska Algeriet och jag har lärt mig mer om judendomen än jag nånsin gjort i skolan (kan bero på att vår lärare var besatt av andra världskriget och tyckte att "äsch religion, det är väl inte så viktigt") Högst underhållande, hursomhelst. Läs den!
För övrigt är jag i besittning av den aggressivt skeptiske kvinnoförtryckande kupongmannens kuponger! Ack, hur ska den kraken klara sig nu?
Bouna notte la gente!
Nyckeln
Ett utdrag
Jag ger er ut utdrag ur:
FÖRORD, i vilka vi för första gången får stifta bekantskap med byrån
"Det var då själva...!" mumlade han och reste försiktigt den gamla möbeln som tack och lov inte verkade ha tagit någon skada av fallet. Han försökte på nytt, med mildare tag, att öppna den tjuriga lådan, men utan framgång. Den satt som berget. Med en axelryckning vände han då på klacken och gick därifrån. Men efter två meter tvärvände han och kastade sig med ett krigstjut tillbaka mot lådan. Men överraskningsanfallet misslyckades. Han stod kvar några ögonblick framför byrån och andades ljudligt. Därefter ryckte han åter på axlarna och medan han intalade sig att "det bara var en låda" lämnade han rummet.
Den kommer att bli ett mästerverk!