Julfynd på Myrorna

Skoldagen spenderade jag med att animera en kräfta. Jag byggde små hopp av blå lera åt den. Och stack nålar i den.

På vägen hem passade jag på att julfynda på Myrorna! 



Adventsljusstake, 35 kr
Ashet hästliknande ljusstake, 25 kr (man kan väl anta att det ska vara en ren, men visst ser den ut lite som Anubis också?)
Röd liten lykta, 15 kr

Den fantastiska fågeln har jag fått av mor och kräver en närbild:






Sen passade jag på att införskaffa en äggkopp också, nu när jag börjat med sånt
och allt!



Dagens outfit

Dagens outfit är bara okej om man klär sig i hårdrock och hippa trasiga jeans. 



"Tonight we run!
We can hide in the dark when the moon steals the light from the dying sun
Oh run it's a better thing than we have ever done!
There's a beast that lives inside you and it's screaming to get out
Like the beat of a heart
Don't look behind beacause a tear that never dries can only make you blind
You've got to try
Because the future's never never gonna die"

-RJD

 


Sticka folk i ögonen

Eftersom intresset för längdskidåkning är så tryckande stort i min klass* har jag beslutat mig för att alltid ha nuvarande världscupledare som skrivbordsunderlägg. Helst på en massa dubletter sida vid sida så att det riktigt sticker i ögonen på alla som går förbi :)

Ett tag fick vi njuta av Marcus Hellner som stilig Brothers-modell, medan vi nu får lida lite med Alexander Legkovs besvikna hållning - ja varför finns det bara jättesorgliga bilder på honom!?





*Nej

You're not just a reflection

Ingons vilja har segrat när temat för dansuppvisningen ändrats från 'neon' till 'reflexvästar'!
Oh yeah!

En hyllning

En stor man och en av mina största barndomsidoler har lämnat oss idag. Far i frid, Leslie!







Sån där konstig frukt som de säljer till extrapris på ICA



Tjejkväll med pyssel och estetiskt snygga drinkar!


Jag håller på att bli galen

Haha, hittade just den här sköna filmen på internet.


Lena | Myspace Video

Snö

Idag är världen utanför fönstret tillräckligt vit för att jag ska koka ett ägg för första gången i mitt liv. Juicepressen vänds upp och ner och blir en äggkopp!


Dagen i siffror

1. Vaknar en kvart innan klockan ska ringa. Sveper in mig i täcket och töltar till köket för att koka gröt som jag sen äter hopkrupen i sängen medan kylan sipprar in genom fönstret.
2. Beger mig till gymmet för gyminstruktion. Instruktören får mig att springa på sånt där ett band. Bestämmer mig snabbt för att det är det löjligaste jag någonsin gjort och lovar att aldrig igen nedlåta mig till att göra något sådant.
3. Ångar vidare till skolan för dagens akvarellkurs.
4. Gör mitt bästa för att ignorera halten giftiga ämnen i dagens lunch (märkte igår att pannkakorna smakade lite märkligt, och upptäckte sedan att halva stekspaden hade smält bort och blivit ett med smeten..)
5. Stjäl med mig en gudomlig akvarellbok och reser hem till Fredsgatan.
6. Packar ner soltorkade tomater och garn och beger mig till Kinna för att laga middag. Stannar till på Panduro på vägen och köper lite pysselmaterial!
7. Lämnar Kinnas residens och drömmer om ett tuggummi och pyssel på vägen hem.


Hårdrock

Sophie fyllde 18 häromdagen, och eftersom hon är minst lika mycket säl som människa så bestämde jag mig för att gestalta hennes ganska omtalade födelse på film. Det hela är resultatet av min allra första bekantskap med After Effects. After Effects är hårdrock.



Sonja och jag på tåget

Jag stötte ihop med Sonja Åkesson på tåget häromdagen och vi blev vänner, bara sådär! Hennes "Tio små hundar" är smått fantastiskt, och hon passade också på att berätta om snigeln som fick för sig att han var civilingenjör. Men den här gillade jag mest, ändå:


Trädet

En gammal ek har vänt upp och ner på sig
själv men lever ändå. Kronan tycks till och
med finna sig väl tillrätta, breder ut sig som
en matronas söndagskjol från förra seklet i
det unga gräset. Men roten som bökar om-
kring där uppe i skyn utan att få fäste i den
ringaste lilla molntrasa är verkligen en rö-
rande syn.
Fåglarna är förbryllade.
Om dagen bara inte vore så klar!



Sonja Åkesson

Längtan efter ben

Efter att ha tillbringat en helg med mina civilingejör-to be-vänner har jag en känslan av att jag aldrig egentligen kommer att bli något. Jag menar, jag lär aldrig kunna räcka fram handen och säga t ex: "Hej hej, Inga var namnet, osteolog".

Åh. Nu hade jag tänkt skriva att det inte gör så mycket att jag aldrig kommer att bli något, men nu känns det lite synd bara för att jag kom på ett så bra exempel - för vem vill inte vara osteolog, liksom? Benvetare. Hur coolt är det inte att vara expert på ben?

Äsch då. Här har man planerat en bredbar* utläggning om mitt framtida konstnärsliv som författare och filmskapare, dramatiker och evig kringvandrare, bara för att inse att jag egentligen vill bli expert på ben..?

Nå, ingenting säger väl att det inte är kompatibelt!

*Bredbar? Leverpastej?


Dansant

Har nästan hämtat mig från kvällens danspass som nästan tog kål på mig. Antingen är min forna kondition på landsflykt eller så är det något fel på mig, för uppvärmningen fick mig att hosta blod*. Får mig att plötsligt känna mig liiite närmare alla de som dog i lungsot på 1800-talet.





*Typ.

Haiku

Musslan tiger tyst
och blänger argt när ekan
glider över sjön


Cornelis

Har varit på förhandsvisningen av Cornelis och känner mig inspirerad, sorgsen, destruktiv och lycklig på samma gång. Som upprymd.


Tillfälligt avbrott

Försökte just skicka sms med min bankdosa


Dans är gud

Jag blir minst lika hungrig på livet av att dansa som Robin blev av Scott Pilgrim-flimen. Tänk om jag var rik och kunde sluta söka jobb och bara lära mig dansa istället.

Tänk att gå en dansskola.

Dans.

Surrealism

Igår berättade min lillebror att varje år på hans födelsedag brukar han vakna en timme innan vi andra kommer och sjunger för honom, och då sätter han sig alltid och tittar på filmen Rosa pantern.

Seriöst, det är så himla surrealistiskt!

Den frusna myren

Jag och min syster befann oss i en dikt häromdagen. Det höga gräset vajade omkring oss och vinden fick det att gå i vågor. Myren bredde böljande ut sig åt alla håll så långt ögat kunde nå och vinden bet och slet i våra kläder. Där stod vi mitt i stormen, mitt i havet.

"Eftersom vi inte har någon kamera får vi nog helt enkelt bevara det här inom oss, Anders" sa jag och ville aldrig gå därifrån.

Jag vill varna för kommunisterna

"Jag åker nog inte hem på lovet", ja, så sa jag, och nu har jag snart varit här en vecka. Men ni vet, gratis mat och spa - det är liksom bekvämt att stanna. Det är trevlig stämning här också, ni vet livligt och kaotiskt visserligen, men mysigt också. Igår gick vi och handlade alla barnen och höll varandra i handen när vi gick över gatan. Och när jag berättade för mor hur jag har förälskat mig i Tomas Tranströmer trollade hon fram en antologi och en haikubok och gav till mig. Min mamma är gud.

Annars har jag återupptäckt Emil Jensen och sjungit (er) Bolsjevikvisan. Och träffat min systers tyska pojkvän. Samt snubblat över en härva med en stulen travhäst och flera potentiella lik*

Jag är så fasligt, rysligt rädd för bolsjeviker, så att jag skriker och benen viker
sig under mig om bara jag får se en tidning
som har en vridning
åt bolsjevism!



*Uppe vid den övergivna gamla minkfarmen har någon hängt upp en presenning för öppningen på ett gammalt garage och fyllt det med spån. Därinne finns både spår och spillning efter en häst som minst måste vara stulen eller magisk, för vem skulle förvara sin pålle däruppe bland ruiner och skräp med skog på alla kanter..?