Lilla fågel blå

Lilla fågel blå

är vackrare än många

och sjunger gör hon så

kan trolska toner fånga

lilla fågel blå


Lilla fågel blå
är vackrast utav fångar

att hon sitter uti gyllne bur

förmår väl ingen ångra

lilla fågel blå

 

Om natten är hon tyngd av sorg

still sitter på sin pinne

likt sessa utan best och borg

med längtan i sitt sinne

Lilla fågel blå

iväg för att inte komma åter

ty en natt buren olåst stå

spegelfågeln gråter

lilla fågel blå

 

Men det går inte som det ska

vingarna är klippta

utan luft inunder fjädrarna

får hon vill på marken sitta

 

vingarna lyfts gång på gång

men på marken blir hon kvar

sorgsen ton ger nederlagets sång

modstulen och klar

 

Lilla fågel blå

drömma kan man om igen

men var det inte så

du hörde hemma hos din spegelvän

åh, lilla fågel blå