Kreationer av mitt förflutna jag
Hej och god afton kära läsare.
Jag beklagar djupt att ni fått vänta så länge sen sist, men jag har behagat bry mig om er, eller jag menar, jag har ägnat mycket av min dyrbara tid åt filosoferande och därför inte rikigt hunnit med att blogga. Förutom filosoferandet har jag börjat skapa tecknade animationer, ni har ju som bekant sett den första. Det är en utomordentligt underhållande sysselsättning, men också oerhört tidskrävande. Därför har jag tröttnat på det för tillfället... tagit en paus. Och jag lovar er, tillgivna läsare, att ni i fortsättningen kommer att, ärofullt nog, få se mer av mina levande kreationer. Förutom filosoferandet och animerandet har jag även lagt ned mycket tid på det som utan tvekan kommer att bli nästa storverk inom fantasylitteraturen. Men detaljer om detta lämnar jag höljda i dunkel.
För några dagar sedan städade jag ur min garderob, och tänk vilken skattgömma den visade sig vara. Jag hittade ett kemiset, en trollerilåda, ett mikroskopset, tjuv och polis och mina gamla skolaböcker från femman och sexan. När jag läste igenom dem kunde jag inte låta bli att förundras av mitt förflutna jags fantastiska förmåga att skriva fascinerande berättelser med högst intressant grammatik och person- och tempusbyten. Här kommer en av mitt förflutna jags guldklimpar, i orginalversion:
Läxa vecka 15
Heej! Jag heter Inga och är en skalbagge! Nu ska jag gå tll skolan. Nu har jag börjat gått uppför vägen norrviksgatan. Det är soligt och varmt, nästan helt vindstilla. Det luktar, sniff, sniff, avlopp! Yäek!
Jaja, jag har hunnit ca 2mm, på endast två min, wow nästan rekord!
Timmarna gick och plötsligt var jag uppe vid "stora vägen". Alla jättelika Pansarskalbaggar far förbi med världens fart. Eftersom det är 3m över vägen, skulle det ta en timme för Inga så hon gick inte över.
Plötsligt dök en stor läskig 2grams kråka upp! Den var dubbelt så stor som mej! Då började den jaga mej! Jag sprang för livet!! Jag sprang såå fort såå länge! Och plötsligt var jag vid ICA! Wow, på bara 32 timmar! Jag måste ringa baggarnas rekordbok!!
När jag vände mig om var jättefågeln borta! Tur!
Jag hoppade ett glädjeskutt! Högt! Hela 4mm rakt upp! Då tog vinden tag i mig! Det hade börjat blåsa mer nu!
Jag flög högt över världen! Jag var så rädd att jag höll på att svälja min tunga!
Hjälp! Ropade jag därför genom näsan. Plötsligt släppte vinden och jag föll, föll, föll och föll!
Dunk!
Så landade jag hårt på asfalten! Så yr jag var! Jag såg mej omkring för att se var jag var, men till min stora förvåning var allt uppochner! Då märkte jag att jag stod på huvudet! Jag vände mig på rätt håll, men jag var ju på ALA! :P
Jag var framme! Jippie!
Men vänta lite nu måste jag ju gå i skolan! Neeeej!
Slut!
Var den inte en fantastiskt stark och rörande läsupplevelse? Jo utan tvekan. Låt oss nu bortse från de miljoner få grammatiska felen och de små svagheterna rörande språkanvändningen, och föratt inte tala om de alldeles smärtsamt många lite för många utropstecknena!!!!!!!!!!!!!!! Jag var ju faktiskt liten.
Jag hade även skrivit många dikter, men de var så... eh, speciella, att jag nästintill tvivlar på att jag har skrivit dem själv. Ska ändå publicera några:
Jag hatar pengar.
Dom styr världen,
har man ingen penga kan man
inte ens få en säng!
Den är min personliga favorit och jag tror att jag skrivit den själv. Här kommer nästa:
Den korkade valhunden Kalle
Älska' att käka ormskalle
Den skulle va knäckt
Skällde Kalle fräckt
Den dumma hunden sov i stalle'
Den är okså en goding. Men har inget minne av att jag skrivit den... men vem vet ^^
Men nu, tillgivna läsare, måste jag återigen lämna er.
Inga Kempe
Jag beklagar djupt att ni fått vänta så länge sen sist, men jag har behagat bry mig om er, eller jag menar, jag har ägnat mycket av min dyrbara tid åt filosoferande och därför inte rikigt hunnit med att blogga. Förutom filosoferandet har jag börjat skapa tecknade animationer, ni har ju som bekant sett den första. Det är en utomordentligt underhållande sysselsättning, men också oerhört tidskrävande. Därför har jag tröttnat på det för tillfället... tagit en paus. Och jag lovar er, tillgivna läsare, att ni i fortsättningen kommer att, ärofullt nog, få se mer av mina levande kreationer. Förutom filosoferandet och animerandet har jag även lagt ned mycket tid på det som utan tvekan kommer att bli nästa storverk inom fantasylitteraturen. Men detaljer om detta lämnar jag höljda i dunkel.
För några dagar sedan städade jag ur min garderob, och tänk vilken skattgömma den visade sig vara. Jag hittade ett kemiset, en trollerilåda, ett mikroskopset, tjuv och polis och mina gamla skolaböcker från femman och sexan. När jag läste igenom dem kunde jag inte låta bli att förundras av mitt förflutna jags fantastiska förmåga att skriva fascinerande berättelser med högst intressant grammatik och person- och tempusbyten. Här kommer en av mitt förflutna jags guldklimpar, i orginalversion:
Läxa vecka 15
Heej! Jag heter Inga och är en skalbagge! Nu ska jag gå tll skolan. Nu har jag börjat gått uppför vägen norrviksgatan. Det är soligt och varmt, nästan helt vindstilla. Det luktar, sniff, sniff, avlopp! Yäek!
Jaja, jag har hunnit ca 2mm, på endast två min, wow nästan rekord!
Timmarna gick och plötsligt var jag uppe vid "stora vägen". Alla jättelika Pansarskalbaggar far förbi med världens fart. Eftersom det är 3m över vägen, skulle det ta en timme för Inga så hon gick inte över.
Plötsligt dök en stor läskig 2grams kråka upp! Den var dubbelt så stor som mej! Då började den jaga mej! Jag sprang för livet!! Jag sprang såå fort såå länge! Och plötsligt var jag vid ICA! Wow, på bara 32 timmar! Jag måste ringa baggarnas rekordbok!!
När jag vände mig om var jättefågeln borta! Tur!
Jag hoppade ett glädjeskutt! Högt! Hela 4mm rakt upp! Då tog vinden tag i mig! Det hade börjat blåsa mer nu!
Jag flög högt över världen! Jag var så rädd att jag höll på att svälja min tunga!
Hjälp! Ropade jag därför genom näsan. Plötsligt släppte vinden och jag föll, föll, föll och föll!
Dunk!
Så landade jag hårt på asfalten! Så yr jag var! Jag såg mej omkring för att se var jag var, men till min stora förvåning var allt uppochner! Då märkte jag att jag stod på huvudet! Jag vände mig på rätt håll, men jag var ju på ALA! :P
Jag var framme! Jippie!
Men vänta lite nu måste jag ju gå i skolan! Neeeej!
Slut!
Var den inte en fantastiskt stark och rörande läsupplevelse? Jo utan tvekan. Låt oss nu bortse från de miljoner få grammatiska felen och de små svagheterna rörande språkanvändningen, och föratt inte tala om de alldeles smärtsamt många lite för många utropstecknena!!!!!!!!!!!!!!! Jag var ju faktiskt liten.
Jag hade även skrivit många dikter, men de var så... eh, speciella, att jag nästintill tvivlar på att jag har skrivit dem själv. Ska ändå publicera några:
Jag hatar pengar.
Dom styr världen,
har man ingen penga kan man
inte ens få en säng!
Den är min personliga favorit och jag tror att jag skrivit den själv. Här kommer nästa:
Den korkade valhunden Kalle
Älska' att käka ormskalle
Den skulle va knäckt
Skällde Kalle fräckt
Den dumma hunden sov i stalle'
Den är okså en goding. Men har inget minne av att jag skrivit den... men vem vet ^^
Men nu, tillgivna läsare, måste jag återigen lämna er.
Inga Kempe