The afternoon coffee party*

Fader vår hade, som alltid, lämnat en lapp med diverse saker han ville att hans barn skulle göra, t ex något så oerhört krävande som att hänga tvätt och gå och köpa tomater. Torsten (må han brinna i helvetet) stack iväg och tränade och lämnade mig och min syster ensam inför det stora uppdraget.

En timme och en blöt åker senare

Vi hade överlevt. Tomaterna var hemförda, liksom segern. Syster och jag känner oss outsägligt förtjänta av något rikitigt gott, och baka kunde vi inte eftersom vi var både psykiskt och fysiskt slut. Istället länsade vi huset på allt med kombinationen sött och ätbart. Såklart kunde vi inte bara sätta och rakt upp och ner* och äta godsakerna, utan vi var förstås tvungna att lägga upp allting på ett snyggt fat, tända några ljus på uppochnervända glas, dra ned rullgardinen och plocka fram en het tekanna med en kotte på locket.

157740-76

image81image82  

-
Kakorna är äckliga.
- Men Åsa, så säger man inte på första dejten!
- På första advent?
- Va?
- Och där sitter du och dreglar, det är inte heller något man gör på första advent!





*Rakt upp och ner är ju i och för sig ett knepigt uttryck. Ta det inte för bokstavligt.

Kommentarer

Lovprisa inlägget här:

Namn:
För dig som älskar sparris

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback