I N G O N ,

Min mellersta bror, Haraldo, är ett geni på fler än ett sätt, och kan dra slutsatser vanliga dödliga aldrig kunnat drömma om.

Häromdagen när vi åt kyckling hittade Torsten till exempel ett sånt där lyckoben, och han och Einar drog i varsin del. Krack ! sa det, och Einar fick den längsta biten. Efter att han hade önskat sig något, och förklarat för Torsten hur ägd denne blivit, återgick måltiden till det normala (hur normala våra måltider nu kan bli). Sedan hittade Torsten ett till lyckoben och eftersom Einar ville äga honom ännu lite mer drog de på nytt i lyckobenet. Einar vann igen, men innan han hann varken önska sig något, eller tala om för Torsten hur ägd han blivit igen, sa Harald:

"Man får inte göra två gånger. Då blir det minus. Nu måste du önska dig något du inte vill ha."

Oh yes. Logiken! Jag ser den, jag ser den!

---

Och häromkvällen: Jag och min syster sitter i köket och samtalar som kultiverade människor, medan Haraldo pluggar. Jag påpekar för Åsa att jag kanske borde börja umgås med en viss person igen, varpå vår bror reser sig abrupt från bordet och säger hetsigt:

"UMGÅS!? Vadå umgås!? Är man nå himla gåsar som går omkring och ummar liksom! Eller!? VA?"

Haha. Det framkallar en sådan kärlek. Min bror har verkligen en förmåga att störa sig ofattbart på vissa ord när han är irriterad.

Kärlek till det.

Citat av Åsa när hon låg på golvet och tittade upp på torsten:
"HAhahah, vad ful du är. Du ser ut som en grekisk gud."

Jag och Åsa bollade idéer om vad jag ska hålla tal om häromdagen. Olika undergångteorier var ett förslag.
- Ja, men då kan jag ju ta typ solen slocknar, meteoritnedslag, istid och supervulkanutbrott som olika scenarion.
- Ja, och så får vi inte glömma den femte, och kanske allra troligaste, teorin. Nämligen: THE RETURN OF GODZILLA! AAAAAAAARRRGRGHHHAGAHDGAHGHAH!

Sen gick vi omkring och tog jättesteg och vrålade och morrade precis som Godzilla gjorde (ja, för hon fanns på riktigt, om ni inte visste det)! Vi var så sjukt läskiga att vi förlorade tre grannar den dagen (tänk på vad det här betyder när vi bara har en riktig granne).

GODZILLAS RETURN! MHAWWWRRHHAAAAAAHHRGRGWHWHAAAAH!

godzilla for life <3

Jag läste kemi förut, och som bekant har jag (o)vanan att prata för mig själv när jag pluggar. Så helt plötsligt lägger sig Åsa i och säger:

"Men, är det inte såhär?"
"Va? Varför skulle det vara det? Du vet väl förresten inget om kemi, du går ju samhälle."
"Meh, vet jag väl visst det!" utbrister hon förnärmat. Sedan blir hon tyst en stund för att komma på något smart att säga för att bevisa sina otroliga kemikunskaper.

"Vet du att vatten är en dipåd?" säger hon sedan och försöker se nonchalant ut genom att låtsas vara upptagen med sina egna böcker.
"What!? En dipol, menar du...?"



Haha. Klockrent syster.

När jag och syster satt och arbetade som oerhört ambitiösa elever förut, så kom pappa plötsligt in i rummet med en lite fånigt flin och sa: "Hej flickor, här får ni varsin het refex."

Oh I adore my father, and that's not just because he right now is singing about an ant.

Häromdagen när familjen Kempe imundigade* middag agerade Harald som vanligt extremt störande objekt. Einar blev irriterad till den grad att han till sist utbrast: "Asså! Får jag stoppa en morot i näsan på honom eller något!?"




*Invecklat uttryck för "förtärde" eller simpelt nog "åt"

Haha. Folk säger så roliga saker ibland:


"Nu har jag gjort en C-uppgift så nu är jag död"

"Jag är pigg som en fisk"

"De här byxorna suger sönder! Det finns ju inte ens nå' byxor i dom!"


Och så har vi den där skumma indianboken som Åsa läser:

"De glupska emigrantmunnarna slukade matförråden i gastkramande hunger"