Förskärare
Det hände just när vi hade kånkat upp alla IKEA-kassar och matvaror uppför de fyra trapporna. Vi var utpumpade, slutkörda. Far ville ha en persika. Det var mögel på persikan.
"Har du någon kniv, då?" frågan han och ämnade skära bort den mögliga biten.
"Kniv? Öh.. ja!" Jag började rota i IKEA-kassarna och fann mitt bestick-set och höll fram det.
"Nej, alltså en förskärare"
Därpå följde den alltför vanliga situationen när jag stirrar misstroende på min far, medan han i sin tur stirrar överdrivet oförstående på mig som om ordet han just yttrade är hur vanligt som helst, och han verkligen inte kan förstå att jag inte vet vad han pratar om. Men ja. På något språk heter vanliga knivar tydligen förskärare.
"Har du någon kniv, då?" frågan han och ämnade skära bort den mögliga biten.
"Kniv? Öh.. ja!" Jag började rota i IKEA-kassarna och fann mitt bestick-set och höll fram det.
"Nej, alltså en förskärare"
Därpå följde den alltför vanliga situationen när jag stirrar misstroende på min far, medan han i sin tur stirrar överdrivet oförstående på mig som om ordet han just yttrade är hur vanligt som helst, och han verkligen inte kan förstå att jag inte vet vad han pratar om. Men ja. På något språk heter vanliga knivar tydligen förskärare.
En förskärare
Kommentarer
Postat av: Fadren
Tänk så läraktig du är ;)
Trackback