I N G O N ,

Tranan går långbent på lägdan

självklar på det vackraste vis

Man önskar så väl att man kunde

svepa upp honom i sin famn

för att smeka hans skimrande fjädrar

och försäkra sig om att han är sann

Men vet att det skulle bara bli rivsår

och fjädrar i luften och arga skrik

Såg man in i tranögat skulle man

bara finna förebråelse

och då står man där som två sårade själar

som blir en när han flyger sin väg


så kanske är det bäst att låta tranan vara

tranan på lägdan