senaste nytt är

- att bild är bättre för själen än matte
- att solglasögon inte är menade för mörka vinterkvällar
- men att få saker piggar upp en som att åka spark iförda sådana under lika omständigheter och dessutom handla på ICA i dem
- att punschkottar är godare än det låter
- att ingen har hittar Emil Lagergrens-hedern, trots att många letat
- att jag och Anders Aukland (aka Åsa) inte har någonstans att bo i den kungliga huvudstaden
- samt att Torsten sätter allt sitt hopp till en tröggående trädtransformer. Mycket tråkigt.

Sweeney Todd

"Being closer, being clever, ain't like being true"

Galilei och det jävla teleskopet

Det var en gång en pojke som hette Galilei. Han tyckte om att leka med tomma toalettpappersrullar och en dag kom han på en briljant idé. Han målade en toalettpappersrulle blå och satte en kupad glasskiva i dess ena ände. På glasskivan målade han några stjärnor. Sedan travade han nöjt iväg till stadens astronomiinstitut och visade upp sin rulle. Astronomikillarna be mäkta imponerade och när en av dem kikade i rullen utbrast han euforiskt:


"Det var väl det jag visste! Jupiter har åtta månar!"

  

Astronomikillarna gav Galilei en slant som han köpte glass för. När han kom hem var hans pappa Påven arg för att han gått hemifrån utan att säga till, och Galilei fick husarrest i resten av sitt liv.


Slut.


Hmm. Jag ska skriva en sammanfattning av lite artiklar på svenskan... Jag är rädd att jag är oseriös.


åh vilken härligt dag... not

Yes, vaknade i morse utan att kunna andas eller prata med annat än den värsta whiskeyröst. Detta beror inte, mina vänner, på att jag uppskattar whiskey alldeles för mycket, utan på att jag är förkyld. Ve och fasa, jag erkänner jag är förkyld. Man ska aldrig säga att man aldrig blir sjuk, för händer det så har man ljugit och ljuger man så dör man. Nej, nu kanske jag tog i lite väl..

For hursomhelst till skolan i hopp om att jag snart skulle må bättre. Direkt när jag satte mig på bussen kände jag dock hur jag ville åka hem igen, och inser till min fasa att första bussen hem går klockan ett. Uschuschusch!

Efter lunch bestämmer jag mig ändå för att ta en buss hemåt, även om det betyder 2,5 km promenad i snön. Bussen kommer. Man kallsvettas, känner hur näsan rinner, nyser hela tiden och står där och hoppas: låt mig inte träffa honom, låt mig inte träffa honom, låt mig inte träffa honom!

- Nej men hej!





suck.

Han gjorde en Obama

Anton gick från neger till president när vi spelade kort idag - som Obama ungefär

Råttkäftar i hjärnans olla, någon?

Jag kom just att tänka på när vi var på familjesemester i Skåne för sisådär fyra år sedan. Vi var ute och åkte bil en dag och kom fram till ett stiligt slott. Pappa ville hemskt gärna köra in på på slottsgården och titta, men det var avspärrat och förbommat eller något. Pappa tyckte dock inte att det var något stort hinder utan körde in ändå, varpå Harald blev nervös.

"Men pappa! Åh, tänk om nån ser oss!?"
"Jaha, då förklarar vi oss bara" säger pappa lugnt, varpå Harald hysteriskt utbrister:
"MEn vad ska vi säga då!? 'Hej, får vi äta råttkäftar med er i hjärnans olla!?' "


Varifrån får karln allt?

laserlampan som drunknade

Hemma hos familjen Kempe. Jag hade just gjort en storslagen upptäckt och kommer in i köket där alla sitter och äter. Jag höjer händerna och äskar tystnad, och först när jag är förvissad om att jag har allas fulla uppmärksamhet säger jag med dramatisk stämma:

"Mitt herrskap, det är med sorg i hjärtat jag meddelar att Einars laserlampa har avlidit. Den har, tråkigt nog, drunknat i tvättmaskinen."

Mina ord följs av jublande hurrarop och alla utbrister: "Så förfärligt tråkigt!" "Vad synd" och "En sån olycka!" fast egentligen ropar de allihop: HALLELUJA! När lyckoruset har lagt sig öppnar dock min yngste bror munnen och säger slugt:

"Fast... hehe... jag har en till."




Ack, ack, det är inte lätt.

the day of ups and downs

Min dag har varit, ja, som alperna ungefär.

- Vaknade i morse på gott humör, kokade gröt och tog glatt sparken bort till skidstadion. Up
- Kommer på efter halva vägen att jag glömt min käre mp3 (kalla den gärna för Rolf). Down
- Kommer fram, märker att jag glömt bort att det har snöat 3 meter. Fullkomligt opistat, förstås. Down
- Ignorerar fakutmet och kör ett halvt varv i djupsnön, avslutar med lite styrke. Glatt humör. Up
- Tar bussen till skolan för en trippeltimme i matte. Får en sån beslutsångest om jag ska välja bort matte D och läsa bild istället, eller inte. Blir apatisk. Down
- Sista timmen idrott, får mitt livs energitopp och springer som en galning och jobbar trots att träffsäkerheten är 0,00 % (ja det är sant, jag träffade inte en enda gång, ve mina lagkamrater) men kul var det! Up
-Vass elak snö som skär mig i ansiktet. Down
- Springer på subway och får en dricka på köpet. Up
- Märker att bussen går om två minuter. Springer. Down
- Anländer till teatern. Får uppleva hur det är att bli totalt överkörd under två timmar. Down
- Kommer hem efter minst hundra år, där råder kaos som vanligt. Jag får damp och skriker lite. Blir apatisk. Down
- Bestämmer mig för att ignorera att jag måste sova, kokar en massa te och äter min subwaykaka. Humöret återvänder. Up
- Får ett mail från danskt museum om praoplats: Du er velkommen i praktik. Up
- Inser att jag inte fattar danska. Down


"Jag vaknade imorse och så var den dan förstörd."


farligt skidfodral

Torstens nya skidfodral:

WARNING WARNING! This bag is not a toy. Keep away from children and babies. I repeat, this is not a toy.

varför jag i framtiden kommer att bli mycket populär hos högutbildade engelsmän

Ikväll har jag lärt mig fyra nya ord för "underkuva" på engelska.

Subjugate, suppress, quasch och quell

...och tre nya ord för "utplåna":

Obliterate, eradicate och abolish

Dessutom har jag lärt mig att säga:

"Furthermore I assert that the deliverance of Jerusalem was one of ancient history's pivotal events"
(Vidare hävdar jag att frigivandet av Jerusalem var en av antik historias viktigaste händelser)

Så nu kan jag uttrycka mig mycket anständigt om en stilig engelsman någon gång i framtiden för frigivandet av Jerusalem på tal. :)

grattis anders

Min kära syster Anders (aka Åsa) fyller 18 år idag! Det firar vi med en kollektion där hon visar sin vackraste sida <3



        

                          


Förövrigt vann hennes lag trippelbollen medan vi åkte ut i semin, men jag kan gå ed på att vi skulle krossat dem i en final om bara domarna kunde haft ögonen med sig och dömt bollfan inne. Men nästa år vinner Zyklon BK :)

Åsas sorgliga liv

Ännu en familjemiddag hemma hos famlijen Kempe. Åsa berättade om filosofiarbetet hon skriver om den danska filosofen Sören Kirkegaard.

"...och så var han så himla sorglig."
"Inte sorgligare än dig!" säger Harald plötsligt och alla börjar skratta. När vi tystnar säger pappa plötsligt:
"En mycket träffsäker kommentar."

Ännu har vi inte fått klarhet i om han var ironisk eller inte. Vet faktiskt inte ens om han kan vara ironisk.


Haha :')

monopol

Igår fick jag uppleva den mentala nedbrytning det innebär att förlora i Monopol. Jag är inte van vid det, och det var mycket betungande. Men jag kämpade till sista blodsdroppen.

Harald gick i konkurs först dock, och när läget såg som mörkast ut för honom yttrade han den skönaste kommentaren:

"Ja, Harald, fyratusen tack!"
"Ja ja, ta dem bara. Pengar äcklar mig!" Varpå han ger iväg sina sista slantar.

Haha :')


Vad ni ser här är dock en motbjudande nyversion. Det är nästan outhärdligt att se hur de gamla goda färgerna, som t ex Norrmalstorgs vackra ljusblå med stjärnor och Vasagatan m fl:s svarta med vita bubblor, har bytts mot obehagliga blå och gula färger!

(Tacka vet jag versionen vi har i stugan från typ 40-talet)

Det som är i Östersund

Min väska är i Östersund. Jag är inte i Östersund.


Min dator är i min väska.

Hajen som visste för mycket

Hajen som visste för mycket
-genialisk film!





Kärlek.

världens fulaste lampa

MINA DAMER OCH HERRAR!
Tillåt mig presentera:

Världens fulaste lampa!



Jo, det är sant. Den har nyligen kvalat in till the Ugly Lamps - Greatest Championship of Northern Hemisphere. Ligger för nuvarande på en sjuttonde plats. De tio första går vidare till Ugly Lamps - World's Championship i Uganda.

Och jag är den stolta ägaren!

kommentera nu, era löss!

Må skärsleden äta alla ni som läser men aldrig kommenterar! Jag vet att det sker. Hela tiden! Något kan ni väl skriva, you filthy lice!


Ni visste kanske inte att det kan vara 1000 grader kallt och snöstorm i helvetet?

ah

Te och tuggummi - vilken lysande kombinaiton egentligen!

gudars!

Ja, gudars vad jag har åkt skidor ikväll! :)

Inga from Sweden

Satt och slötittade på "De kallar oss artister" igår. Det handlade om Lykke Li, och hon var lite smånervös över nån intervju hon skulle göra i USA.

"What am I going to say? Hey, I'm Inga form Sweden!? Haha!"



Men jag då? Vad ska jag säga?


Godzillas return

Aha, vi skrev just en ännu mer lysande pjäs!

Alla barn leker på scenen.

Inga kommer in, klädd som Godzilla.


Inga: Ghhaaaaaaarwwll!

Alla barn: Iiiiiiiiiiiwwwiirgh!


Inga börjar jaga barnen som i panik springer i cirklar och skriker som nyslaktade gäss. De försöker fly ut i kulisserna, men möts av Åsa. Också hon klädd som Godzilla.


Åsa: GODZILLAS RETURN! GHHWWAAAAARRRLLL!

Med hjälp av lite teaterblod slaktas alla barnen.
The End.





Kanske inte ändå.

Matteatern

Jag och Åsa har inte fått någon frukost idag (må skärsleden äta bespisningspersonalen på Timrå Gymnasieskola). Vi försöker skriva en pjäs till vår barnteatergrupp. Det går inget vidare...


Tre barn letar efter mat och hamnar i en sagovärld. Där finns jättemycket mat.


Barn1: Kolla vad mycket mat!

Barn2: Ja, vad mycket mat!

Barn3 (Obs, fet): Maaaat!

Barn1: Det är mat överallt!

Barn2: Jag har aldrig sätt så mycket mat på samma ställe förut!

Barn3 (Obs fet): Maaaat!


Barnen tog med sig maten hem.


Snipp, snapp, snut

Så var sagan slut


att försöka sätta sig på en stol

Idag drog teatern igång igen :) och jag har lärt mig hur svårt det kan vara att sätta sig på en stol.

På scenen fanns en stol. Ingenting annat än en stol, och de enda instruktioner jag fick var "Försök att sätta dig på stolen." Jag fick alltså inte sätta mig eftersom jag då skulle lyckas, utan bara försöka. I början gick det helt ok. Jag började sätta mig, men avbröt för att borsta av stolen ellera låtsades komma på någonting att göra just när jag skulle sätta mig. Jag hittade ett hårstrå på stolen eller fick syn på något på golvet, osv. Sen började det tryta med ideer, men jag fick inte under några omständigheter sätta mig, utan var tvungen att fortsätta försöka. Det blev helt absurt och slutade med att jag föll ihop på golvet i ett skrattanfall. Kärlek!



Så roligt kan man ha med en stol! :')

Ohyggligt dåligt

Ni vet en sån där kväll när man hela dagen har sett fram emot att få gå och lägga sig och läsa Bram Stokers Dracula och man just har kurat ihop sig under täcket och slagit upp boken när någon plötsligt stormar in i rummet. Klockan är 23.30 och det är givetvis min bror Torsten som kommer in med ett glas juice i handen och sliter upp mig ur sängen:

"Kom nu Inga, nu ska vi se på film!" hävdar han och jag fylls av fasa när jag ser hans luriga leende.
"Nej, Torsten, nej! Jag vägrar se på ett till av de där usla Legend of the Seeker-avsnitten! Jag VÄGRAR!" ropar jag förtvivlat men jag vet att jag kommer att förlora. Det är nämligen så att Torsten alltid får det som han vill. Av någon anledning går det inte att säga nej till honom. Det är helt omöjligt. När jag inser att spelet är förlorat ropar jag desperat på min syster: "ÅÅÅÅSA! HJÄLP MIG!" I hopp om att hon på något mirakulöst sätt ska få vår bror att tänka om.

Det är förstås lönlöst, och det hela slutar med att vi alla tre sitter på Torstens säng och tittar på världshistoriens absolut sämsta filmatisering någonsin. Till och med Åsa som inte har läst böckerna stönar plågsamt när det här avsnittet är ännu mycket sämre än det förra, som ändå var det absolut sämsta jag har sett...

Gudarna vet hur någon människa någonsin fick tillstånd att visa något så ohyggligt dåligt.
Må skärseldarna äta min bror Torsten!


Legend of the Seeker

VARNING! WARNING! ACHTUNG!
Se ej -
världens absolut sämsta serie.
Jag lider med den stackars författaren till böckerna.

Tyst som graven


Det är tyst som graven

rysligt kallt

svartkryp kryper överallt

upp ur jorden som är frusen

upp ur jorden in i husen

de kommer genom sten och is och glas

genom väggar, golv och tak

hungriga med svarta blickar

svarta krypen träet slickar

- ack så tomt!

- ack ack så tomt!

- så tomt i alla husen!


Härifrån har alla flytt

flytt mot något okänt nytt

vackert blitt och underskönt

hastat fram i natten

slitit det förflutnas garn

älskar någon annans skötebarn

lämnats dö har tomma gårdar

bytt är hus mot lösa trådar


Svartkryp kryper överallt

krypen knäpper

skrattar vilt

snart är det förflutna borta

ty krypen tar så glupska tuggor

sväljer sina egna skuggor


vinter

Imorse var det 18 minusgrader. Det kallar jag vinter, det :)



Under julen har jag insett att det faktiskt finns nackdelar med att aldrig vara sjuk. Då lär man sig nämligen inte vissa saker det kan vara bra att kunna. Som att snyta sig, tillexempel. Jag menar hur gör  man!? Jag har aldrig snutit mig i hela mitt liv, och nu när jag har varit lite småförkyld märkte jag att det kan vara en livsviktig kunskap! Samma sak gäller harklingar. Hur gör man!?


Men övning ger färdighet, gott folk. Nu kan jag ganska bra, ska jag tala om :)